När lånehunden har åkt hem.

Hejsan.
Under fem veckor i höst har jag varit hundvakt åt en söt, gullig liten hund vid namn Snowie. Hon är en pytteliten blandrashund med mycket pomeranian i. Det är min dotters hund, och hon har fått bo här de veckor som min dotter varit i både öst och väst – på Dominikanska republiken och i Thailand.
Nu har hon alltså åkt hem, den lilla hunden..
Snowie är en ganska ängslig liten hund som dessutom tycker att hon är lite finare än alla andra. En näpen dam som är något fin i kanten alltså.
Hon kan bara gå på jämna vägar och absolut inte på skogsstigar eller annan ojämn mark. Det där kan jag inte riktigt ta hänsyn till med en hel flock andra yrväder, så efter ett tag här med oss i Gyllebo så brukar hon inse att det är bara att hänga med.
Nu i veckan har hon fått åka tillbaka till sin egen familj och till byn med asfaltvägar igen.
Här hemma fortsätter livet som alltid. Full rulle alltså.
Det förstås – Johnny har varit sjuk. Min bästa vän har inte varit sig själv på några dagar. Han har kräkts och dessutom hoppat över måltider. När Johnny avstår mat, då är han sannerligen sjuk.
Nu har han fått en kur Losec, så nu har han piggat på sig igen.
Katten Felix är en sann vän. Troget har han legat i stolen sidan om Johnny och visat sina sympatier …. ja, det kan man åtminstone tro sådär vid första anblicken. Gullig är han trots allt.
Ja livet är som vanligt här i familjen igen, men jag saknar lilla Snowie!! .
Det är då märkligt hur en sååå liten hund kan skapa så stort tomrum ändå.
Snart är det sommar och sol och då vet jag en strand där hundar är välkomna året om … vi har varit där förut … jag och Snowie!
Dit tänker jag ta dem, hela gänget … ja utom Felix då förstås!
Dagens citat:
Livet är inte att ha de bra korten på handen,
utan om att spela de korten man har väl.
Ha en fin dag alla kära NI!
Kram Annika
Dela gärna

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen