Gokväll på er.
I helgen tog jag ut alla mina små träd från orangeriet och städade och fejade där inne.
Det känns som om jag verkligen väntat i det längsta för att vara på den säkra sidan. Den säkra sidan för att frosten inte skulle skada mina fina träd.
För ett par dagar sedan ryktades det om att det trots allt skulle kunna bli frost på natten.
Min snälle make hjälpte mig att bygga ett litet skyddande tält åt det stora fikonträdet ifall det mot förmodan skulle bli minusgrader. Lugna och trygga med att ha gett fikonträdet ett eget litet ”indiantält” kröp vi så till kojs ….
Dagens lärdom blev tyvärr att indiantält inte alls skyddar mot frost. I alla fall inte om det blir hela 2 minusgrader. Nu står mitt fina träd och ser allmänt deppigt ut och vi, vi ångrar att vi inte satte in en liten frostvakt under duken.
Men så är det. Det är alltid lätt att vara efterklok.
Att bygga tält till en växt, det måste väl ändå räknas som #växtkärlek, även om det visade sig att det inte riktigt räckte hela vägen.
Ha en skön kväll.
Kram Annika