Hej hej
Förra helgen då Emmy var här hemma så knallade vi båda ner till sjön tidigt, tidigt strax före gryningen för att se solen gå upp. Morgonen var ganska kylig och över vattenytan dansade dimslöjorna så vackert.
När vi gick där på stigen så pratade och skrattade vi som om vi ägde världen och var helt ensamma i skogen. För det allra mesta så brukar man faktiskt vara helt själv vid bryggan vid den tiden på dygnet. Så döm om vår förvåning då vi plötsligt höll på att gå rakt in i ett klädstreck med våta kläder som hängde på tork. En bit bort, alldeles intill bryggan, stod flera tält uppsatta och kanoter låg förtöjda vid bryggans kant. Både jag och Emmy blev med ens knäpptysta.
Vi tassade försiktigt ut på bryggan. Jag tog ett så tyst dopp jag kunde för att inte väcka upp camparna, men skadan var redan skedd och ett yrvaket ansikte kikade ut på oss från tältduken.
Jag och Emmy satt sedan som små tysta möss, drack vårt te och såg solen stiga upp. Jag tänkte för mig själv att om man slår upp sina tält precis någon meter från en brygga och intill en vandringsled så får man vara beredd på att det kommer människor dit på olika klockslag. Dessutom borde de stiga upp så de inte missade dygnets vackraste stund kan man tycka…
När solen kommit upp så smög vi tyst vidare längs stigen. Det dröjde inte länge förrän vi kom till nästa tältplats med klädstreck och grejer. Den här gången var vi något tystare och jag tror inte de som sov där hade en aning om att vi passerade någon meter ifrån dem.
Morgonen bjöd på en härlig vandring runt sjön. Allting var så tyst och stilla och ingen mer än jag och Emmy var vakna, ja om man nu inte räknar den lockiga lintotten som vi lyckades väcka borta vid bryggan.
Dagens citat:
Sjön bryr sig inte ett dugg om hur din bikinikropp ser ut. Bada, lev och njut!
Eller så badar man utan bikini och har då bara en kropp, och den får faktiskt vara som den är.
Kram på er
Annika
