Hejsan.
En bit in i januari och på nya året, så är det hög tid att summera ”Mitt December”.
Det blev en händelserik och härlig månad, mitt december. Efter en tung höst för mig, så kändes det på ett märkligt sätt så mycket lättare igen när december kom. Jag tog mig ut med småhundarna, som vanligt i naturen. Jag njöt av mitt lilla barnbarn så ofta tillfälle gavs. Mitt i julstöket packade jag min väska och for till New York. Det var en trevlig stad att besöka. Men mest var det för att få möjlighet att träffa min så hett efterlängtade dotter. Jag fick en lugn och skön jul och nyårshelg. Vi fick hem askan av vår fine Johnnyhunden. Tomheten fanns såklart kvar, men även en lättnad av att veta att han slapp ifrån sitt lidande.
Löptränat har jag såklart gjort även på årets sista månad. Förkylning satte en del hinder i vägen och även USA resan gjorde att det inte passade sig att springa. Men där borta i New York slog å andra sidan stegräknaren alla rekord. Summan av sprungna kilometer blev därför blyga 40 kilometer.
Nu är januari här och det kommer börja med ett tårfyllt farväl. Det är minsta dottern som återigen ger sig ut i vida världen. Nya Zeeland väntar på henne i nära nog ett år. Jäkla ungar, så de flyger å far…
Dagens citat:
Det finns många sätt att säga att man älskar någon: Ring mig när du är framme! Ta väl hand om dig! Vila du en stund så fixar jag det sista! Jag längtar tills nästa gång vi ses!
Ta hand om er och kram från mig.
Annika
