Hejsan
I veckan passade jag på att hälsa på våra snickare på en av våra arbetsplatser.
Den där lilla stugan vid havet, ni vet. Det där lilla söta attefallshuset.
Nu börjar det likna ett riktigt litet hus. Nu är det tätt, fönsterna är på plats, fasadpanelen är snart också klar.
Liggande panel, långsmala fönster och öppet upp i nock. Modernt och en stil som ligger i tiden.
När jag tidigare tittade på ritningarna så fick jag illusionen av ett stort, vanligt hus. Men nu slår det mig att det faktiskt blir ett miniatyrhus med allt det viktigaste man kan behöva i en stuga. Så himla gulligt.
Compact living på riktigt.
Där inne var grabbarna i full färd med att isolera.
Dagen då jag hälsade på var en bistert kall och blåsig dag. Jag drog snabbt igen dörren bakom mig, i hopp om att behålla lite värme inomhus. Fast det var nog också en illusion, för såklart var där lika kallt därinne. Det är något med synen av isolering tycker jag. Det känns som om det blir lite varmare när den kommer på plats.
Jag stannade en stund och tog mina bilder. Jag pratade och skojade som vanligt. Jag älskar hantverkare och byggarbetsplatser. Doften av virke och ljudet av cirkelsågar och skruvmaskiner. Här känner jag mig hemma på något märkligt vis. Min arbetsplats är på mitt fina kontoret bland alla papper och räkningar, men efter sååå många år i bygghandeln så känns allt byggmaterial så välbekant.
Men så ringde ”mat och sovklockan”… eller åtminsone matklockan. Det var dags för middag för grabbarna.
Jag sa hejdå och vände min färd mot Gyllebo igen.
En tanke slog mig … så mycket som ändrats genom åren.
Då när jag började i branschen sålde vi mängder med spik. 3 och 4 tums spik i lådor. Både blanka och galvade. Jag minns att jag beställde hem pallvis med spik i minilådor. Det gör man nog inte längre ….
Förr var snickarens viktigaste verktyg hans hammare. Idag används skruv och skruvmaskin betydligt mer.
Jag tänkte på det guldsmycke jag gav Stefan då när vi precis träffats. Guldhammaren han alltid bär runt sin hals. Symbolen för hans yrkesskicklighet. Kanske får dagens nyutbildade snickare en skruvdragare i guld av sina älskade…. Vad vet jag?
.
Jag har alltid älskat det där smågnabbiga sättet som fanns i bygghandeln då när jag jobbade där. Då när man fick lära sig vara snabb i replikerna. När stämningen var rå men hjärtlig.
Tänk så mycket jag fått lära mig där – både nyttiga saker och en del ganska onyttiga saker också …
Dagens citat får bli det här:
Kvinnor i allmänhet
vill hellre vara vackra
än intelligenta.
För de vet att
karlar i allmänhet
har lättare för att se
än att tänka.
Ett citat på skoj såklart, sådär lite lättsamt och tramsigt som kan vara så oerhört befriande ibland.
Ha en fin dag och kram
Annika
Och vår hemsida, Stefan Hantverkar´n AB, hittar ni här
Smygreklamen för XL är osponsrad … än så länge ….
