maj 2017

Lagt på hullet, lilla gullet ….

Lämna en kommentar / Allmänt, Träning / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej.
 
I min trädgård har några väldigt försenad blommor nyss slagit ut.
De två frodiga snöklockorna som jag hade i mina blomkrukor i fjor.
Jag brukar alltid ta vara på alla lökar som jag har i blomstergruppor och krukor. Dessa planterar jag sedan ut i rabatterna och på så vis får jag glädje av dem många år framåt.
 
De andra blommorna kommer också en efter en och slår sakta ut. Visst är det roligt med perenner som man nästan glömmer bort under vintern.
 
Många träd, vilda som odlade, blommar också som vackrast just nu.
Riktig #växtkärlek i min trädgård.
 
 
När jag var hos min nya läkare för en dryg vecka sedan fick jag två underbara ordinationer. Mera yoga och jag fick mycket gärna fortsätta att jogga regelbundet. Jag älskar ju mina springrundor i skogen.
Det var någon gång när jag var 45 år som jag började att springa. Innan dess hade jag aldrig lyckats springa någon längre sträcka i följd. Inte ens en enda kilometer.
I början av 2000-talet, när jag träffade Stefan la jag på mig en hel del ”kärlekskilo” och kände mig efterhand rejält mullig.
Men något hände. Jag kom igång med min löpning och 20 kilo rann bort med en del förändringar i kosten.
 
Jag bara älskar att springa i mitt lugna tempo runt sjön….
 
Med rätt kost och motion mår man ju såååå mycket bättre ….
 
Så här såg jag ut med mina kärlekskilo. Och visst hände det att jag fick frågan: ”lagt på hullet lilla gullet”?
 
 
Med 20 kilo mindre blev mitt liv så mycket lättare på många vis. 
 
 
Dagens citat:
En människa består av 65% vatten,
resten är inställning.
 
Såklart får jag jobba lite för att inte kilona ska krypa på igen. Men jag känner mig så mycket friskare och kryare med min lättare kropp.
 
Jag hoppas ni alla mår riktigt bra såhär på veckan sista dag. Ta hand om er och er hälsa!
Och man behöver inte träna löpning för att få sin motion, en promenad duger väldigt bra, det med.
 
Kram på er alla
Annika
 
 

Lagt på hullet, lilla gullet …. Läs mer »

Saknad fågelsång i år.

Lämna en kommentar / Allmänt, Djurliv, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Hit till Gyllebo brukar en hett efterlängtar fågel återvända varje år. Näktergalen.  Någon gång i början av maj månad brukar han komma hit och sedan sjunger han nätterna igenom, ända fram till midsommar. 
Vi brukar ha sovrumsfönstret öppet och jag bara älskar tonerna som förgyller de ljusa sommarnätterna.
I år är här tyst och tomt. Han måste ha flugit vilse det här året, vår sovrumsnäktergal.
Istället har jag roat mig med att smyga på en annan gaphals. En ensam trana som vankat runt i kohagen och ilsket skriket de senaste dagarna. Kanske kallar han på sin fru?
En skygg herre är det. Trots att jag låg och tryckte i en snårig buske fick han syn på mig direkt och flög iväg hals över huvud iväg mot skogsbrynet.
 
I en av våra holkar har paret svartvit flugsnappare gjort sig hemmastadda.
Varje dag ser jag hur de flyger ut och in. Troligtvis inreder de sin första lilla lya inför sin väntande tillökning.
 
En annan fågel som hittat hit är björktrasten. De senaste dagarna har jag lagt märke till ett par som trippar runt på gräsmattan och förmodligen letar efter daggmask. En ganska vacker fågel tycker jag.
 
Dagens citat:
 
Det är väldigt lite som kan
fungera i ditt liv om inte du
också fungerar.
Just därför måste du alltid
ta hand om dig själv först,
för att få det andra
att fungera.
 
Jag hoppas ni har en skön, ledig lördag framför er.
Min lördag går lite i hemlighetens tecken ….
Kram Annika
 
 
 
 

Saknad fågelsång i år. Läs mer »

Kiviks kungagrav

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading
Gomorron kära ni.
När jag gick i skolan i Brösarp så var det obligatoriskt att åka och besöka de mest kända kulturminnena i vårt närområde. Jag var nästan aldrig borta från skolan, men när det var dags för utflykter så blev jag ofta sjuk. Det är väl något man kan kalla ”lagen om alltings jävlighet” 
Därför har det liksom aldrig blivit av att jag besökt den där stora stenhögen i Kivik. Den här helgen gjorde jag dock slag i saken och tog mig äntligen dit.
 
Vi parkerade vid Solevi.
Det är Kiviks idrottsplats, och den ligger så otroligt vackert. Inbäddad i lummiga dungar med havet som bakgrund.
 
Vi började med en kopp kaffe på café Sågmöllan.
För många år sedan var där diskotek och min man, Stefan säger sig minnas det mycket väl. Det sägs också att Monica Zettelund varit där och sjungit.
Vi njöt av vårt kaffe i trädgården och åt en himmelskt god äppelkaka med hemmagjord vanlijsås. Mmmm …
 
 
Sedan var det dags för oss att kika på den där graven som liksom hör till vår österlenska allmänbildning.
En stor maffig koppardörr stod öppen på glänt och välkomnande oss in i gravkammaren.
Jag har en lite privat, rolig historia om just den där koppardörren…
Det var när min älskade svärfar, Nils, var en liten skolgrabb som det hände…. Kivikspågarna sprang ofta där och lekte och en dag hade någon plötsligt gjort ett stort, fult märke i den stora fina koppardörren. I skolan blev det korsförhör och alla grabbarna blånekade till skadogörelsen. Många år senare skulle Nisse med ett leende erkänna att märket kom från hans slangbella … Än idag syns det och är för oss ett mycket kärt minne.
 
Själva gravkammaren är ganska liten, men intressant att ha besökt.
Vem som egentligen är begravd här är okänt och innan man visste vad det egentligen var, så användes den som ett stenbrott av lokalbefolkningen.
 
Med ett stycke historia från bronsålderna tackade jag för mig och lämnade graven för denna gång.
 
 
För den underbara gamla historian om koppardörren tackar jag min älskade svärfar, och även om han inte är begravd här, så gick våra tankar särskilt till honom den här dagen.
Vila i frid världens finaste Nisse ♥
 
Dagens tänkvärda ord.
Det gäller att ta livet som en lek – och leken på allvar.
 
Ha nu en riktigit härlig fredag.
Själv vet jag inte vad helgen har att bjuda, mer än att den kommer att gå i grönt.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 

Kiviks kungagrav Läs mer »

Den engelska trädgården.

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron.
Jag måste ju visa lite bilder från vår helg då vi besökte Den Engelska Trädgården.
Jag har följt de två driftiga ”töserna” på facebook i ett par år och sett hur de förvandlat ett stycke Österlensk jord till den mest underbara trädgård man kan tänka sig.
 
Denna ljuvliga besöksträdgård ligger vid Svabesholms gård i Svinaberga. Precis där man svänger upp mot Stenshuvud nationalpark.
 
Trädgården är indelad i olika rum.
Här finns bla lusthus, en damm, en köksträdgård och ett skugghus.
 
 
På ett ställe i trädgården har man en härlig utsikt över landskapet.
Långt där bort i fjärran skymtar man det lilla söta huset, som Stefan för väldigt länge sedan renoverade.
Då, på den tiden,  var vi ännu inte ett par, utan jag var byggförsäljare och han var kund. Jag minns att den söta blåa dörren till huset skulle levereras och jag skrev som leveransförklaring på fraktsedeln ”litet vitt hus långt ute på vischan” …. Dörren hittade rätt, den där gången för länge sedan, och jag och Stefan tänker på det varje gång vi ser det lilla huset.
 
 
En lång stund strövade vi runt där och njöt av dagen.
Vi insöp idéer såklart åt vår egen trädgård, men mest tog vi vara på stunden och bara kopplade av.
 
 
Särskilt förtjust blev jag i de ställe som de kallade woodland och den lite skuggiga delen.
Kanske för att det mest påminner om naturen själv…
 
Såhär i början av året så var köksträdgården ännu inte så frodig. Men man kunde förstå att även här kom det mot sensommaren att vara en fröjd att ströva runt.
 
 
Och tänk bara när alla rosor börja blomma … bara det gör ju att vi måste åka hit åtminstone en gång till!
Ett litet utflyktstips på Österlen.
(och visst platsar väl inlägget i tävlingen #växtkärlek!?)
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Vi är inte bara här för att
försörja oss.
Vi är här för att berika världen.
 
 
Jag hoppas ni får en alldeles underbar torsdag.
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 

Den engelska trädgården. Läs mer »

Med fokus på det viktiga i livet – fritiden.

Lämna en kommentar / Stefan Hantverkar'n / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej på er.
Jag har den senaste tiden fått frågan om jag inte har något ”riktigt” jobb.
Det där är en fullt förstålig fråga eftersom det här på bloggen kan tyckas som om jag bara lunkar runt och luktar på blommorna dagarna i ända.
 
 
Jo, jag har ett helt vanligt jobb också, och emellanåt händer det att jag lägger väldigt mycket arbete på detta ”riktiga” arbete.
Jag sköter bokföring, löner, administration och ekonomi på vårt företag, Stefan Hantverkarn.  
Vi har några snickare anställde och de är världens bästa hantverkare såklart. Vårt företag bygger hus och  lagar hus, kort och gott allt inom husbygge. Just nu håller vi på att putsa om en charmig liten skånelänga som kallas Soldattorpet. Bara namnet får mig nästan att smälta.  
 
Jag gillar verkligen mitt arbete och friheten med att själv styra mina arbetstider. Den enda gången jag brukar säga upp mig, är när skrivaren eller datorn strular. Fast de där uppsägningarna tas inte alls på särskilt stort allvar…. Det här med IT är inte min melodi.
Bäst gillar jag när jag kan tassa ut en sommarkväll med min kameran och krypa runt på ängen i jakt på roliga insekter.
Finns det egentligen något vackrare än vilda sommarblommor. Asså det hörs ju på namnet … vilda sommarblommor … ljuvligt.
 
 
Jag älskar blommor
I mitt orangeri har en av mina halvdöda krukväxter rehabiliterat sig. Det är något välgörande för blommor därinne. Efter att ha varit väldigt nära döden har den palmliknade växten nu skärpt till sig och ser nästan ut att ha fått tillbaka sin livsglädje på riktigt.
På fönsterbrädan står mina nya fynd. Engelska pelargoner. Visst är de fina!
#växtkärlek
 
….så har jag ju Stefans ”gubbsamling” där inne i orangeriet. Det är inte så att Stefan åker i snickarboa för alla hyss han gör. Nej, det där är en liten hobby han tar till när det är meningen att han ska ha semester och koppla av.
 
 
Eftersom jag tycker att fritiden och de saker man njuter av är det absolut viktigaste i livet så fokuserar jag såklart på det.
För vad är viktigare än det man mår bra av! Jag tror ingen som ligger på sin dödsbädd ångrar att de inte spenderade mer tid på sitt kontor.
 
 
Andréa
Snart är hon klar, min dotter.
Andréa har i snart ett år haft en anställningspraktik som veterinär i Canada. Det är alldeles galet tycker jag. En del veckor jobbar hon 120 timmar i veckan. Just nu är hon inne på sin sista helvetesvecka, och jag kan inte mer än förundrat beundra hennes otroliga prestation.
 
 

-var rädd om dig sötnos!

Dagens tänkvärda ord:

En del använder förstoringsglas för att
förstora andras fel.
Samma personer hade mått bättre
av en spegel för att hitta det som är
rätt med sig själv.
 
Ja, sådana personer finns det nog lite varstans … inget att lägga någon vikt vid.
Ha en riktigt skön onsdag och hörrni ni….
Jobba inte ihjäl er – även om ni händelsevis skulle få betalt för det.
 
Kram Annika
 
 
 

Med fokus på det viktiga i livet – fritiden. Läs mer »

Med lusten som drivkraft.

Lämna en kommentar / Boktips, Österlen / Av / / , / 3 minutes of reading
Hej på er.
Nu har jag blivit sådär märkvärdigt mallig igen.
Nej, mallig är jag egentligen inte, men jag känner mig hedrad och såklart glad.
Jag har blivit vald till ”Veckans Bloggare” av min bloggportal.
Egentligen gör jag inget särskilt mer än det jag brinner för och alltid har gjort. Fotografera och skriva små texter.
Skillnaden är att nu är det ute i offentlighetens ljus.
 
….  vem kan egentligen motstå att stanna bilen och knäppa en bild här till exempel?
 
När Blogg. se kontaktade mig och skulle intervjua mig, så grunnade jag väldigt över sista frågan.
Att nämna fyra saker som inte så många vet om mig.
Jag skrev till mina döttrar för att få tips.  Efter några dagar kom så ett svar från min äldsta dotter. Jag bestämde mig snabbt för att den listan kunde absolut inte publiceras … pinsamt ju ..
….fast här är den ändå:
 
1. Att du säger VÄLDIGT fula ord när du blir arg.
2. Att om du inte bäddar sängen så blir resten av familjen rädd att du e sjuk.
3. Att du skulle hellre hugga av din arm än att unna dig en tupplur mitt på dagen
4. Att du e halvt blind
5. Att du alltid har ett lager av 2.5 liter grädde och 2kg smör i kylskåpet- för man vet ju aldrig
6. Att du tycker om att stryka
7. Att du inte rensar din hårborste och alltid har minst 1cm tjockt lager av hår i den.
 
Ja, man ska bjuda på sig själv tycker jag, det kostar så lite! Jag har nära till humor, skratt och glädje och min största tillfredsställelse är att se när andra också blir glada.
 
Vill ni läsa reportaget så hittar ni det här:
 
 
 
Här på Österlen verkar det som värmen äntligen har kommit.
Det är så underbart tycker jag. I mina rabattar håller ormbunkarna på att veckla ut sig. Det ser så roligt ut, ungefär som en sådan där partygrej som tutade när man blåste i den, en sådan man hade när man var liten, .
Studentknappen blommar så vackert och minner mig alltid om när jag fröjdades i ungdomens dagar, som glad student i vit mössa.
 
 
Boktips
I förra veckan när det regnade och var kallt som rena vintern passade jag på att lyssna lite på mina ljudböcker.
Jag har lyssnat på en bok som heter ”Tjock”. Den var väl i mitt tycke varken bra eller dålig. Sådär mittemellan.
Så har jag lyssnat på en annan bok som heter ”Jag lät dig gå”. Den var fantastiskt bra. Spännande och fängslande på alla sätt och vis. Rösten var underbart behaglig att lyssna på. Allt var bra … utom epilogen … men den tänker jag inte prata mer om här, ifall någon vill läsa eller lyssna själv. Fast den skapade ett stort frågetecken för mig.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
Du kan inte skapa dig ett rykte
baserat på vad du planerar att göra.
 
Idag ska jag passa på att njuta lite extra av naturen. Den är liksom som bäst nu.
Jag önskar er en härlig tisdag.
 
 
 
En stor kram
Annika
 
 

Med lusten som drivkraft. Läs mer »

Ingen kan älska en växt som ett småkryp kan.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej.
Växter, insekter och småkryp … ja det hör ihop som ler & långhalm, blommor & bin och sommar & sol …
Ingen kan nog älska vårt växtrike såsom våra insekter och kryp kan.
#växtkärlek när naturen själv får bestämma.
 
När jag låg och rensade lite ogräs i en av mina rabatter kom en skimrande skalbagge målmedvetet spatserande i en väldig fart. Så fort jag satte ner den stora kameralinsen mot honom sprang han iväg och stoppade huvudet i en blomma. Några bilder hann jag ändå knäppa, innan han surmulet ilade vidare över den torra jorden.
 
På ett grässtrå satt en pytteliten knallgul nyckelpiga. Så fort jag satte mig ner för att föreviga den lilla baggen vände hon sin fula sida till.
 
 
En lite mer sammarbetsvillig insekt satt på ett grässtrå strax intill. Den hade ett farligt bestyr med att tvätta bort någonting som såg ut som pollen över hela kroppen. En lite märklig krabat var det allt. Lång i kroppen som ett helt ösregn var den och med sina överdimensionerade ben såg det knasigt ut när den tvättade sin pinnsmala kropp.
 
Sötast var nog den lilla bruna fluga som poserade så fint på de små, blå förgätmigejerna.
 
Ha en skön måndagskväll och har ni tråkigt … gå ut och kolla vad småkrypen håller på med.
Där råder #växtkärlek så det slår härliga till.
Kram Annika

Ingen kan älska en växt som ett småkryp kan. Läs mer »

Min söndag i snigelfart.

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Jag har haft en underbar söndag. Jag och Stefan tog båda lite sovmorgon. Hundarna var såklart hungriga, men vi gav dem sin mat och sedan låg vi kvar någon timme och bara kände efter hur söndagslediga vi egentligen var.
Rena snigelsöndagen har det sedan varit. Vi har lufsat runt och grejat lite i trädgården. Solen tittade så småningom fram i allt det där gråa i skyn och himlen blev plötsligt klarblå.
… och en snigel hittade jag, en sådan där söt med hus, som egentligen kallas för snäcka …
 
Lilla hunden Lykke hjälpte till med grävningen så mycket hon kunde. Överallt där jag var och rotade, där var hon också.
I träden höll några duvor på för fullt. Även om de inte var några turturduvor, så nog visste de hur man turtar alltid.
 
På kvällen bestämde vi oss för att äta världens godaste pizzor, nämligen de på Lönnkrogen i Tångdala. När vi kom dit var det en sliten pizzabagare som precis höll på att stänga för dagen. Alla ingredienser hade tagit slut förkunnade Peter trött. Ingen fara, vi har ju hela sommaren på oss. Vi kommer tillbaka. Var så säker Peter Öhman!
 
 
 
Istället stannade vi på Franskans Creperia i Rörum. Det är inte alls dumt, det heller. Fantastiskt gott med andra ord.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Riktigt lyckliga förhållanden skapas
inte mellan två perfekta personer, utan
mellan två personer som accepterar
varandras svagheter på ett perfekt
sätt.
 
Idag är det dags att sparka igång en ny vecka igen. Jag har lite jobb framför mig, eftersom jag inte kommer att vara hemma i slutet av veckan. Men det fixar sig nog med det.
Hoppas ni alla får en bra start på er måndag och tar er tid att stanna upp och njuta lite också.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 

Min söndag i snigelfart. Läs mer »

Regementetsdag på Revingehed.

Lämna en kommentar / Allmänt, Patrullhund / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Den här dagen hade vi fått den stora äran att få vara med på en krigsuppvisning på Revingehed.
Jag är hundförare i ett hemvärnsförband med min hund Johnny och den här lördagen var det öppet för allmänheten att komma och titta på regementet.
Johnny blev själaglad då han förstod att vi skulle ut med alla gröna kompisar.
 
Vädret kunde bara inte vara bättre. Solen sken och temperaturen steg till en alldeles lagom nivå.
Jag och Johnny gav oss iväg ganska tidigt. För även om de flesta av oss gjort den här stridsuppvisningen förut, så fanns det ju en del att repetera innan publiken var på plats.
 
 
Sedan var det bara för oss att ladda alla vapen med lös ammunition och invänta klartecken för strid.
Soldatvila och sminkning såklart.
 
Så fick vi klartecken. Uppsittning i bandvagnen och redo för avfärd.
 
Det hade setts fiender i det lilla huset på heden.
Jag och Johnny visade hur vi brukar jobba. Längst fram i ledet av soldater är vår plats. Med Johnnys nos och öron kontrollerar vi området, så meddelar jag till närmaste gruppchef om jag får en markering från Johnny att det finns någon människa i det misstänkta objektet. Och tänk, just idag satt där två räliga fiender och tryckte där inne.
Ja, så var kriget i full gång…
 
När vi gjort vårt jobb och de andra soldaterna tog till de lite tyngre vapnen, vände jag och Johnny tillbaka till bandvagnen.
Vårt jobb är i huvudsak att skydda och bevaka, att meddela om det finns inkräktare i området. Vi kan även ta upp spår och följa efter.
På heden fortsatte kriget och stridsuppvisningen med alla tänkbara fordon och vapenslag.
 
(fotograf: Stefan Olsson)
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Vi går alla sönder ibland.
Håll dig till de som
gärna hjälper dig att
sätta bitarna på plats igen.
 
Efter att ha avstått från militärövningar i nästan ett år är jag så himla glad att jag kan och vågar vara med igen. Min rygg är egentligen inte särskilt mycket bättre, men jag tar det lite lugnt och känner efter vad jag kan och orkar.
Idag ska jag mest ta det lugnt, lukta på mina blommor och såsa runt lite. Min rygg behöver vila och återhämtning och det ska den få.
Hoppas ni alla gör något som just ni mår bra av idag.
 
Kram Annika
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Regementetsdag på Revingehed. Läs mer »

En lunchdate med mina fina töser.

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Idag har jag varit hos min dotter och lunchat på hemmagjorda scones. En bättre lunch kan jag bara inte tänka mig, än att få träffa mina döttrar sådär en vanlig fredag middag.
 
Fast min dag började förstås med en härlig runda runt min älskade Gyllebosjö.
Även om solen sken från en klarblå himmel så var det rejält kallt vill jag lova. På ängen strövade rådjuren i godan ro.
 
De sista gulsipporna såg nästan ut att trotsigt sträckte sig mot solens strålar, för att få lite mer värme.
För varje dag som går blir det lite grönare och grönare i skogen.
 
Jag har varit hos frissan. Trots att jag både klippte mig och gjorde ljusa slingor kunde Stefan inte för sitt liv se att jag gjort någon förändring. Jaja … det är som det är med den saken.
 
Sedan var det dags att mysa med nybakta scones hemma hos Amanda. Såååå mysigt.
Det är detta som är lyx i vardagen. Små gyllene stunder som jag sparar i mitt hjärta.
 
 
Tack goa ungar ♥♥♥
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Tänk om människor kunde
-förlåta istället för att förakta
-ge istället för att ta
-älska istället för att hata.
Vad underbart det vore.
 
Ja tänk om alla alltid kunde hålla sams. Då hade vi kanske inte behövt någon militär eller något försvar. Nu är det inte så …
Och på tal om militär så ska jag och Johnny till Revinge, där det idag är regementets dag. Alla är hjärtligt välkomna att komma dit och se på lite uppvisningar och se hur vårt försvar fungerar. Kanske får ni se en liten skymt av mig och Johnny också, vi ska ha en liten statistroll under dagen.
 
 
Kanske ses vi idag, annars får ni ha en härlig lördag.
Kram Annika
 
 
 
 

En lunchdate med mina fina töser. Läs mer »

Rulla till toppen