Emmy, jag och ett taktält.

Hej hej

På min sista semesterhelg så hade jag och Emmy planerat in ett par dagars utflykt med vårt taktält. Vår plan var att köra norrut, men eftersom vädret såg ut att vara alldeles dimmigt och grått norrpå, så valde vi att stanna på stranden i Sandskogen utanför Ystad. Där hade vi några underbara timmar med rena sommartemperaturen.

Den stora frågan var sedan var vi skulle köra för att slå läger inför kvällen och natten. Vi enades om att vi inte var så sugna på att köra långt iväg, att ligga på vägen och konka var inte det som var den här helgens prioritet. Vi ville bara komma till en fin plats dit vi aldrig tidigare varit. Till slut enades vi om att åka till Snogeholmssjön.

Snogeholmssjön ligger i Sjöbo kommun och är verkligen en naturskön plats. När vi kom fram så var där några ungdomar som tältade på stranden, förövrigt var det ganska tyst och stilla där.

Jag och Emmy började med en rejäl vandringstur i omgivningen.

Vädret var fortfarande riktigt sommarvarmt och vi njöt av att strosa fram på vandringsstigen.

Mitt i skogen fanns ett utkikstorn uppställt. På vintern när träden är avlövade så har man säkert en fantastisk utsikt däruppeifrån, men nu såg vi mest bara träd och gröna blad. Nåja, lite extra motion blev det ju för oss att klättra på stegarna, både upp och ner, och det var ju bara bra.

Vår vandring gick förbi en vacker gård och ett pampigt hus. Vad det egentligen var för en sorts gård det blev vi aldrig kloka på, men utanför på gräset hoppade söta kaniner fritt omkring,

När vi kom tillbaka till vår bil och vårt tält så var det dags att ordna lite kvällsmat. Emmys engångsgrill kom väl till passa. Vi korkade upp vars en ännu kyld och god pilsner och grillade våra medhavda korvar. Efteråt var det bara att elda upp hela grillen så det inte blev någonting kvar av den, och det var väldigt praktiskt.

Resten av kvällen satt vi och mös med vars ett litet glas vitt vin, chips och godis. Vi fick en så mysig kväll tillsammans innan det var dags för oss att fixa till oss inför natten och klättra upp i tältet för att sova.

Vi sova båda riktigt gott i våra mysiga sovsäckar. När morgonen kom var det supergott att plocka fram lite frukost, koka kaffe och göra upp nya planer för dagen.

Efter att ha kollat väderappen och den där appen för fina ställen att fricampa på, så var det bara att borsta tänderna, fälla ihop tältet och ge oss av mot nya mål.

Dagens citat:

Om jag skulle ge mina barn tre saker,  skulle det vara modet att alltid veta sitt värde, styrkan att tro på sina drömmar och förmågan att förstå hur djupt älskade de är.

Fortsättning på vårt lilla äventyr följer när tid finns att pränta ner det här.

Kram Annika

Dela gärna

Så vacker minnesstund för en omtyckt greve.

Hejsan.

För en dryg vecka sedan deltog jag på en så vacker minnesstund för den käre greven Calle Piper.

Det var en strålande vacker septemberdag som det anordnades en vacker ceremoni utanför Christinehofs slott, till Calles minne. Att det var många som kommit för att hedra honom var alls ingen överraskning. Vår käre greve var en ju mycket omtyckt man! Minnesstunden inleddes av dottern Anna, som höll ett vackert och känslosamt tal.

Efter det avlöste talarna varandra under den drygt två timmar långa minnesstunden. Bland andra så kom ryttare från Högestad för att hedra och tacka Calle för det fina ridhuset.

Handbollsspelaren och den gode vännen, Per Carlén, höll ett fint tal till Calles minne. Även nöjesentreprenören Julius, som under 80- och 90-talet anordnade många konserter på slottet, pratade om sina fina minnen tillsammans med Calle.

Talen och alla de fina orden varvades med vacker musik och olika framförande. Under Lars Carlstedts tal bjöds vi alla på den favorit som han och Calle brukade fira racingsegrar med, nämligen varm sockerkaka med smält smör och socker.  Alltså, så farligt gott!

Efter de känslosamma och fina tal, som alla vittnade om vilken otroligt generös och varmhjärtad person Calle var, så var det dags att samlas vid pelareken som planterats till grevens minne.

Efteråt smög jag mig in på restaurang Kronhjorten där jag som ung tös jobbat under många sommarlov. I köket var allting sig precis likt så som jag minns det. Jag kommer också ihåg att jag serverat en hungrig greve god mat här många gånger i min ungdom.

Såklart skrev även jag några rader i den minnesbok som fanns liggande i ett rum på slottet, Mina minnen av Calle är väldigt många…

Jag minns honom också som mycket snäll man, och som en person som alltid såg alla. Han hade ofta  glimten i ögon.

Att jag har haft förmånen att få växa upp på Christinehof är jag enormt tacksam för. Min pappa Kurt älskade också sitt arbete där på Högestad/Christinehof. Kurt arbetade i 30 år som skogvaktare med Calle som sin chef, och han tyckte också mycket om honom.  Min pappa berättade för bara ett par år sedan om den dagen då han var på anställningsintervju för tjänsten som skogvaktare på distriktet ”Svensboda”. Vid den tiden var Calle bara 17 år, och han hade vid sin sida två förmyndare eftersom han själv ännu ej var myndig.

Många av talarna berättade också om Calles stora engagemang för vår miljö och vår natur. Han värnade om alltifrån små grodor och kryp, till Fyledalens örnar och alla de stora ståtliga kronhjortarna på godset.

En stark minnesbild jag har av Calle och hans handlingskraft, det är då det för fem år sedan började pratas om gruvdrift på Österlen igen… Ett inlägg från den kvällen hittar ni HÄR.

Jag har såklart många fler små minnen av den röde greven från mina barn- och ungdomsår. Alla dem ska jag bära i hjärtat som tacksamma minnen från en så speciell tid i mitt liv!

Dagens citat:

Ge mig den stund, ja ge mig den tid

då hundra lärkor och svalor

flyger min själ till himmelens frid

På hedar vid Österlens dalar.

Tack!♥

Annika

 

Dela gärna

Lite dotter-abstinens.

Hej.

Under sommaren som gått så har min dotter, Emmy, jobbat jättemycket. Det har alltså inte blivit så många tillfällen för mig att träffa henne. Därför njöt jag för fullt förra veckan då jag fick ha henne alldeles för mig själv.

Vi tog en tur ut i svampskogen igen. Dock med ett ganska knapert resultat i svampkorgen den här gången. Fast det spelade inte så stor roll, viktigast var att hitta på något tillsammans.

När skymningen föll njöt vi av den vackra solnedgången över hagen här i Gyllebo. Hästar och kor kom med stora kliv mot oss. Kanske har de blivit lite mer sällskapssjuka nu när hösten nalkas.

Vi kliade och klappade ett bra tag innan vi gick tillbaka in i huset. Sensommarkvällar kyls minsann snabbt ner, och då är det skönt att krypa in i soffan med några levande ljus på bordet.

Dagens citat:

Ju äldre du blir desto mer inser du att din mamma var din bästa vän i livet.

Det hoppas jag att jag kan vara för mina töser.

Ha det gott

Annika

Dela gärna

Sveriges sydligaste udde.

Hejsan.

Förra veckan var ju min sista semestervecka och vi tyckte att vi skulle hitta på något ”semesteraktigt” sådär på slutet. Tillsammans med Stefan bror Mats och hans B, gav vi oss ut på en liten utflykt.

Jag har ju haft en väldig tur med vädret under min ledighet, och den här dagen var inte alls något undantag. Solen gassade och när vi stannade på vårt första stopp så var det redan ganska varmt och behagligt.

Kåseberga var vårt första delmål. Därifrån gick färden sedan till vackra Abbekås.

Vi strosade en stund i hamnen och kikade på alla båtar och de fina byggnaderna.

Medan de båda bröderna Olsson studerade en ”sump” som låg uppdragen som prydnad på gräsmattan vid småbåtshamnen, så njöt jag själv av den lilla söta båten som skulle ha passat mig som handen i handsken…

När våra magar började knorra av hunger vid lunchtid, så gick vi till det mysiga Bongsta Huset. Där avnjöt vi en fantastiskt god dagens rätt som såklart bestod av fisk och skaldjur. Så himla gott!

Sedan fortsatte vår färd till Sveriges sydligaste udde, Smygehuk.

På en gård vid havet fanns mycket att titta på. Där var konst från olika lokala konstnärer, vanliga turistsaker och vackra blommor. Vi strosade runt och njöt en stund av allt fint.

Tiden går ju alltid så fort när man har trevligt, och plötsligt var det dags att styra kosan mot Österlen igen. Fast först beställde vi vars en god kulglass.

Dagens citat:

Livet är svårt som det är. Ska vi dela det så ska det vara med någon som gör det finare.

Tack bästa M och B för en såååå mysig dag tillsammans ♥

Ha det gott.

Annika

Dela gärna

Ingenting vara för evigt.

Hej hej

Nej, ingenting vara för evigt – inte ens underbara semestrar.

Att välja sen semester i år, det visade sig ju vara rena lyckokastet. Vilket fantastiskt väder jag haft i nästan fyra hela vackor!

Dagarna ljusnade allt senare, så det var inte några problem att hinna ner till bryggan före solen. Den där timmen före soluppgången är ju alltid så himla fin.

Dimman låg som vackra slöjor över landskapet, och vattnet var sommarvarmt ännu. Vid bryggan låg scouternas alla kanoter uppdragna. Kvällen innan hade jag hört glada skratt eka över hela sjön, men just denna morgonen var allt helt tyst och stilla. Jag bara njöt.

Nu väntar lite allvar igen … men ingenting vara ju för evigt – inte allvar heller!

Dagens citat:

Vågorna berättar vad de alltid berättat. Att allt går i vågor. Kärleken. Modet. Viljan. Havet.

Det är vackert. Bara vackert.

Ha en fin dag.

Annika

Dela gärna

Frossar i skogens guld.

Hejsan.

Varje år är det likadant … mina döttrar brukar tjata lite om att vi ska köra ut i skogen och plocka svamp. Så tittar de med bedjande ögon på mig, som om jag ska kunna krysta fram bra kantarellställen från ingenstans. Jag som aldrig brukar se några svampar – åtminstone inga som vi borde äta.

Trots att jag befunnit mig väldigt mycket i skog och mark genom hela mitt liv, så har mitt intresse varit mer åt att se det vackra. Fina svampar, skönheten för ögat. Jag hade nog kunnat ligga på knä i ett hav av kantareller utan att lägga märke till dem, bara för att komma i rätt vinkel för att fånga något vackert med min kameralins.

Men i förra veckan var det som om min ”skogvaktardotters-gen” vaknade till liv,  Plötsligt kom jag på var det bara måste finnas svamp… Såklart!! Sagt och gjort, vi begav oss ut i skogen.

Kanske fick jag en vink från ovan, eller så var det ren och skär tur, men svamp det hittade vi!

Med 4 kilo kantareller fick det vara nog, det skulle ju rensas också!

Det blev en mysig eftermiddag. Tillsammans borstade vi och gjorde rent all svampen. Den kvällen samlades familjen sedan till en delikat middag. Kantarellpasta med permesanost. Ja det var himmelskt gott i all sin enkelhet!

Dagens citat:

Var tacksam för vad du har idag och tänk vad rik du är. Din familj är ovärderlig, din tid är guld och din hälsa är rikedom.

Att hitta kantareller var fint, men en dag i skogen med döttrarna var det mest värdefulla för mig!

Ha det fint

Annika

Dela gärna

Prinsen i vår damm.

Hej hej

I vår lilla damm i trädgården har det i sommar bott en groda. Varje kväll har jag sett hur den har klättrat upp på kanten,  där den satt sig på en mossbeklädd sten precis ovanför vattenytan. Kanske väntar han på att bli kysst…

De senaste dagarna har sommaren verkligen kommit tillbaka med råge, och det har varit fantastiska sommarkvällar som vi njutit av.

En tur med småhundarna ner till sjön en ljummen septemberkväll, ja det känns ju verkligen som ren och skär bonus.

Dock märks det nu att dagarna blir kortare och att skymningen faller allt tidigare. Inne i skogen blir det mörkt och dunkel fort nu.

På en av mina vandringar runt Gyllebo stötte jag på en liten söt snok. Det var en unge som hade så bråttom att försöka ta sig över vägen in i det höga gräset. Dock såg det ut att ta en hel evighet för den lille ” Sir Väs” att mödosamt ringla sig över den breda vägen. Med en pinne plockade jag upp den lille ormen och  la honom på en säkrare plats.

I veckan har vår älskade lilla dunboll, Lykke, fyllt hela 7 år. Jösses så fort tiden rusar. Grattis min lilla mammagris.

Visst skulle man önskat att tiden stannade upp en liten smula. Inte så att allting stod helt stilla, nej, det hade räckt med att det gick lite mer i slowmotion. Kanske kan jag gå ut i dammen, kyssa grodan och önska mig det, att allt inte gick så himla fort hela tiden. Fast nej, det här med att kyssa grodor det har jag nog växt ifrån nu… tror jag … kanske …

Dagens citat:

Få någon att le idag – men glöm inte bort att du själv också är någon.

Ha det fint, le mer och våga kyssa en och annan groda ibland.

Kram Kram

Dela gärna

Härlig morgon på Brösarps backar

Hejsan.

Jag och min vän hade planerat att möta gryning på Brösarps norra backar. I väderappen såg det ut att bli en magnifik soluppgång och vi hade längtat efter den här dagen båda två.

Redan klockan fyra på morgonen hämtade jag upp min vän. Vi ville ju inte missa den där första timmen, då när allting är som vackrast. Väl framme vid Glimmeboda gård var det ännu beckmörkt som i säck. Med våra små pannlampor tog vi oss sakta upp till den vackra  utsiktsplatsen, den där man kan blicka ut över hela Brösarps by.

I mörkret hörde vi hur hästarna kom och gjorde oss sällskap.

Sakta började det ljusna runtomkring oss. Av den magnifika soluppgången blev det just ingenting. Åtminstone inget som vi kunde se, dock vet vi ju alla att där uppe ovan molnen lyser ju alltid solen. Och vi fick en fantastisk upplevelse ändå. Och när den unge hästpojken blev alltför kärleksfull mot oss, så packade vi tillsist ihop våra saker och vandrade vidare ut i den vackra naturen.

Vi vandrade vidare längs den lilla leden som går genom skog och över ljungbeklädda hagar.

På sina ställen hade den purpurfärgade ljungen nästan helt övergått i en roströd färg istället. Ändå var det så sagolikt vackert.

Oavsett väder och  oavsett årstid – att vandra på den här platsen ger alltid en särskild känsla i hjärtat.

Dagens citat:

NU – är allt vi har och vet!

Tack T, för den fina morgonen med dig.

Annika

 

Dela gärna

Mamma, vill du SUPA med oss?

Hej hej

En mulen förmiddag träffade vi på Stefans bror, Mats och Bibbi ute vid Hällevik.

Tillsammans strosade vi ut till den lilla söta fyren i nationalparken.

Även om skogen var väldigt grön och frodig ännu så fanns det en svag känsla av höst i luften. På skuggsidan i nationalparken är det alldeles extra grönt, där alla runda stenar är täckta av härligt mossa. Som om det är mossbeklädda små troll som plötsligt skulle kunna ställa sig upp och börja prata (…och kanske är det de också)

Efter vår lilla promenad vid Stenshuvud, så var vi både lite hungriga och mycket kaffesugna. Det slutade med att vi stannade på fiket i Kivik och njöt av en andra frukost.

I våras när jag och Stefan fyllde år så blev det ju ingen ordning med vårt födelsedagsfirande. Då på vårkanten är det så mycket annat som är på tapeten. I födelsedagspresent hade jag emellertid fått en inbjudan av mina döttrar, ett kort där det stod följande:

– Mamma. vill du SUPA med oss? Och så hade jag fyra olika dagar att välja på…

I förra veckan hade min valda dag så kommit, då det var dags för det där ”supandet”.

SUP är en förkortning för Stand up paddel. För en del år sedan fick döttrarnas pappa samma present och han hade berättat lite för mig om vad han tyckte om att stå på en vinglig surfbräda och paddla …  Jag var alltså en aning tveksam till hela spektaklet, det får jag väl erkänna, men jag vill ju inte vara någon mes heller, så en kväll i förra veckan for vi alla ner till Vik där en instruktör väntade. Eftersom Andréa hade fått roligare saker för sig, så fick Emmys bästis Matilda följa med i hennes ställe.

Allt gick förvånansvärt bra… ända tills det var dags för mig att resa mig upp från knästående. Plums, så låg jag sprattlande i vattnet. Fast på andra försöket gick det bättre, och vi paddlade i lugnt tempo ut till Knäbäckshusens strand och vända.

Vi fick en fantastisk kväll på havet och jag måste nog säga att jag var positivt överraskad över att det ändå gick så bra som det gjorde.

Kvällen avslutade vi med ost och vin i vårt lilla orangeri. Undertiden som töserna värmde sig i bubbelbadet tände jag upp alla levande ljus och dukade fram godsakerna.

När mörkret föll så tog vi fram vi fram kaffe och så njöt vi av sommarens sista jordgubbstårta.

Dagens citat:

Styrka kommer inte från det du klarar av. Det kommer från det du inte trodde du skulle klara av.

Ha en härlig dag.

Annika

(och kära töser, tack så innerligt mycket för den här upplevelsen. Tack!♥)

Dela gärna

Vacker morgon och en kväll med familjen.

Hejsan.

En kväll för ett par veckor sedan fick vi i familjen några timmar tillsammans allihopa, då Andréa var hemma på semester.

Dagen började dock med en alldeles fantastisk soluppgång vid sjön för min del.

Jag smög mig ensam ut i mörkret och under den vackra soluppgången mötte jag inte en enda levande själ ute.

I skogen kände jag en stark doft av vildsvin, men jag varken såg eller hörde något som skvallrade om var grisarna höll hus. Kanske låg de och lurpressade i någon buske.  Jag njöt i alla fall av min ensamma morgon och när solen gått upp var jag redan på väg hem igen.

På kvällen samlades vi alla hemma hos min ”mellandotter” Amanda och hennes familj.

Mina döttrar och deras pappa hade fullt upp med att serva cyklarna inför en cykeltripp till Bornholm dagen efter. Alltmedan lille Nicolaj passade på att klippa (den redan välputsade) gräsmattan.

Sedan var korven grillad och vi lät oss alla väl smaka. Scott passade på att försöka lura in några av oss under sin vattenspridare.

Det blev såklart lite servering i den lilla lekstugan, den som Stefan renoverat åt dem. En kopp ”luftkaffe” smakar ju alltid gott efter maten 🙂

En fin kväll med familjen att spara i hjärtat blev det allt. Tack Amanda och Jimmy för att ni fixade så fint ♥

Dagens citat:

En dag kommer du fråga mig vad som är viktigast? Mitt liv eller ditt? Jag kommer svara mitt, och du kommer gå iväg utan att veta att du är mitt liv…

Ha en fin måndag.

Annika

Dela gärna
Rulla till toppen